I slutet på sommaren blev jag första person någonsin i rullstol att lyckas bestiga Kebnekaise. Lika mycket som resan var en fysisk utmaning så var det en mental utmaning. Senaste dagarna har jag reflekterat över vad jag egentligen tar med mig för lärdomar från Kebnekaise. Här följer 5 av dem:

1. Planera inte för nervägen

Om jag hade planerat för nervägen ner från Kebnakaise toppen tror jag inte att jag hade klarat det. Det kan jag helt ärligt säga. Hela tiden när jag tog mig upp mot toppen hade jag i huvudet att om bara jag når toppen – då har jag klarat det och då kan jag ta helikopter därifrån. När vi väl nådde toppen sa jag till mig själv att -nej nu ska vi ner också. Hela processen blev som att sätta delmål. Jag tror verkligen att det ligger en lärdom här – en lärdom som säger att satsa på att ta dig dit du vill och strunta i att lös de problem som kommer när du väl är vid ditt mål.

2. Ibland måste du gå ner för att kunna gå upp

På vägen upp till toppen på Keb gick vi ner i något som heter kaffedalen. När man går ner i den går man ner ungefär 200 höjdmeter för att sen gå upp igen. Det här är väldigt mentalt påfrestande att behöva göra och jag tror att livet ofta är såhär. För att kunna ta två steg framåt behöver vi ta ett steg bakåt (eller 200 meter neråt). Så när du känner att du går bakåt i livet – tänk då efter om du gör det för att kunna gå 2 steg till framåt!

3. Ju närmare målet du kommer desto tröttare blir du (automatiskt)

Ju närmare toppen på Keb jag kom desto tröttare blev jag. Visst blev jag fysiskt tröttare hela tiden men det var mycket mentalt också – mentalt på det viset att jag tillät mig själv att känna mig tröttare ju närmare jag kom. På nervägen från toppen gick min energi väldigt mycket upp och ner i förhållande till hur inspirerad jag kände mig. Alltså kan jag styra min trötthet i mångt och mycket genom att styra mina tankar.

4. Stanna upp och njut!

Under hela turen var Johan ofta på mig och sa -Aron Stanna upp och njut! Jag hade inte alls förväntat mig innan att han skulle göra det. Jag trodde mer att han skulle driva på så att vi rörde oss mot målet hela tiden. Nu i efterhand är det självklart att man ska stanna upp och njuta också. Bara stanna och ta ett djupt andetag helt enkelt. Glöm inte av det här i ditt liv när du hastar vidare mot ditt nästa mål – stanna upp och njut på vägen också!

5. Det blir ofta bättre än du tänkt (om du ser det så)

Vår dag två på väg mot toppen blev helt förstörd. På morgonen när vi tittade ut från tälten såg vi att det inte skulle gå. Det var nämligen spöregn, dimma och storm i en härlig kombination. Alltså ingen direkt vidare dag att gå mot toppen på. Istället för att se det som ett problem valde vi att se det som en extra vilodag för att ladda batterierna ytterligare inför topp-turen. I efterhand blev det nog den bästa möjliga lösningen. Samma sak har jag upplevt i livet – att när jag försöker forcera något istället för att ”go with the flow” blir det bara värre. Bättre går det istället när jag nyttjar omständigheterna till max istället för att försöka ändra dem.

Det var mina 5 lärdomar från Kebnekaise! Vilken lärdom tar du med dig mest?

Gillade du inlägget? Tryck i så fall på ”Like” knappen och skriv gärna en kommentar!

Aron

PS – I kväll kommer jag på Fråga Doktorn kl 18:15 i SVT1.