Såhär såg det ut i torsdags när jag tillsammans med äventyraren Johan Ernst Nilson satt på toppen av Kebnekaise. Att väl komma upp där var en helt fantastisk känsla efter många många timmars målmedvetet jobb för att nå toppen. Ett sen nå toppen som första person i rullstol var en extra speciell känsla.
Jättestort tack till alla er som gjorde det här möjligt!
Bilder från äventyret:
Vi kämpar oss uppför berget
Helt slut ungefär halvvägs upp
Sista biten upp mot toppen
Så nöjd att äntligen vara på toppen
Vi gjorde det!
Bra jobbat, ser fram emot i se dig i paralympics
Lena
Hej Aron,
bra kämpat!!!
Kanske kan jag också göra det en dag !
Det såg så roligt och tufft ut.
Tack för ett bra samarbete på Skansen där vi tog emot fanan förra året.
Med vänlig hälsning,
Linnea Nordström
Tack Linnea!
Klart du också ska göra det!
Hoppas allt är bra med dig!
Tack!
Hej!
En fantastisk prestation.
Får jag fråga mer i detalj? Jag antar att du tog västra leden, eller?
När jag senast gick där (v.leden) gör 10 år sedan var det en man i rullstol som skulle upp på toppen. Vi mötte honom på vår nerväg strax före bäcken man ska över där v o ö leden delar sig.
Han kröp. Det var inte möjligt att använda rullstolen. Det var hans andra försök och jag kommer inte ihåg om han nådde hela vägen. Men svor gjorde han :) och blödde från benstumparna. Han hade sällskap av en man som bar honom ibland.
Berätta hur det gick till för dig. Jag bara älskar att ni gör det och vill förstå. Jag hade två friska ben, dålig kondition men skulle upp. Det gick det med. :)
Tack Sofia!
Vi gick västra leden och jag tog mig upp genom att hoppa på kryckor, dra mig fram upp med armarna och att krypa. Otroligt jobbigt var det – men det gick! :)
Härligt att du tog dig upp!