fbpx

IMG_2898

På bilden är jag backstage och taggar järnet inför en föreläsning i Helsingborg för 400 personer i förra veckan.

Det hela började för sex år sen. Jag var sponsrad av VISA inför Paralympics i Peking och de bad mig komma och föreläsa på ett event som de hade tillsammans med Nordea. Skulle jag föreläsa? Vad skulle jag prata om egentligen? Jag utmanade till slut mina rädslor och tackade ja till att komma och prata.

Hjärtat bultade hårt i bröstet när jag rullade ut på scenen för att föreläsa inför nästan 100 personer i publiken. Nervös var bara förnamnet. De första orden som kom ur min mun var darriga men på något magiskt sätt lyckades jag rädda upp situationen och ska man döma av publikens applåder på slutet verkade de nöjda.

Efter föreläsningen var det som att jag var hög. Adrenalinet pumpade i kroppen och jag kände där och då – det här måste jag göra igen! Tänk, tänk om jag kunde ha det här som mitt jobb: att åka runt och berätta min historia och inspirera människor till att ta beslutet att göra det absolut bästa av sina liv.

WOW – det här vill jag hålla på med när jag inte åker runt världen och tävlar i rullstols-maraton.

Åren efter det blev det tyvärr inte många föreläsningar. Jag kämpade på, ringde talarförmedlingar och föreläsningsbyråer men nästan ingen ville lyssna på mig. Jag fick några enstaka föreläsningar här och där men det räckte aldrig för att jag skulle få det där riktiga genombrottet.

Sådär höll det på – jag kämpade på år efter år med att få göra föreläsningar och sprida mitt budskap men det lossnade liksom aldrig. Jag bröt ihop många gånger, trodde inte att det skulle gå och var nära på att ge upp flera gånger på vägen. Fram tills förra året.

Året då allt sa BOOM.

Plötsligt var det som att alla ville lyssna på mig. Jag fick företag såsom Ericsson, Vattenfall, Arla, Proffice och Swedbank som ringde mig och ville att just jag skulle komma och föreläsa hos dem. Ja – senast i morse satt jag och planerade en föreläsning med ett företag som har bokat mig att föreläsa på deras event på Mallorca i vår.

Många av dessa förfrågningar berodde på att jag som första person någonsin i rullstol besteg Kebnekaise och fått väldigt mycket uppmärksamhet för det i media.

Berodde det bara på det? – Nej verkligen inte.

Det berodde också på att jag var REDO – att jag var redo att äntra de stora scenerna med min föreläsning. De tidigare åren var inte min föreläsning tillräckligt bra – så var det bara.

Jag var tvungen att göra hundåren för att sen kunna slå igenom riktigt ordentligt. Att göra hundåren fram tills nu när jag vet att jag är tillräckligt bra, jag vet att jag får publiken att skratta, att bli berörda och framför allt att bli inspirerade till att vilja göra det absolut bästa av sina liv och gå ut från föreläsningen med ny energi att uppnå just sina mål!

I dagens samhälle har vi alla så bråttom – vi skyndar mot våra mål utan att inse att det tar sin tid att ta sig dit och att vi kommer dit först när vi faktiskt är redo. Som det gamla uttrycket säger: ”När eleven är redo uppenbarar sig läraren”.

Jag tror verkligen på det.

Jag tror verkligen på att när vi är redo så händer det.

Sätt upp dina mål, gör jobbet och var uthållig. För att nå framgång i livet handlar inte om att springa ett sprintlopp på 100 meter. Det handlar om att springa ett MARATON. För den som är uthållig i längden och tar små steg mot sina mål varje dag. Den kommer också att vinna till slut!

Lycka till och kör järnet mot just DINA mål!

Aron
Gillade du inlägget? Klicka då gärna på “Like” knappen för att dela det med dina vänner!

[social_sharing style=”horizontal” fb_color=”light” fb_lang=”en_GB” fb_text=”like” fb_button_text=”Share” tw_lang=”en” tw_button_text=”Share” g_lang=”en-GB” g_button_text=”Share” alignment=”center”]