fbpx

Photo Alexander Amprazis

Idag var det Ride of Hope på programmet. Planen var från början att köra hela den sista sträckan från Uppsala till Stockholm. På grund av tarmvredet fick jag ändra på de planerna och jag körde istället de sista två milen på sista sträckan. Planen var att möta upp cyklisterna vid Vallentunasjön men på grund av lite felnavigering kom jag sent dit. Detta betydde i sin tur att de enda grupperna som var kvar att haka på var de riktigt snabba grupperna som snittar runt 30km/h. Jag och pappa väntade in en sådan grupp och hängde på. Enda kruxet var bara att precis när vi hängde på dem var det ett ganska backigt parti. Jag på handcyklen, fjärde cykelpasset efter uppehållet och backar = smärta. Första kilometern gick jag på i princip 100% för att kunna hänga med gruppen. Det slutade ändå med att jag tappade dem i slutet på backarna jag och pappa lyckades sedan komma ikapp på platten men tappade dem igen när det bar uppför. Efter det körde vi själva till Naturhistoriska riksmuseet där vi mötte upp Henny som skulle cykla sista biten med oss. Henny hade en hjärntumör när hon var mindre och har nu ett brinnande cykelintresse. Sista biten genom Liljans skogen till gärdet där vi hade målgång gick fint. Väl på gärdet delades det ut medaljer till de som kört att etapperna på årets RoH samt alla funktionärer tackades.

Totalt lyckades årets Ride of Hope samla in 414 900kr till Barncancerfonden! Sammanlagt var det 666 starter. Riktigt riktigt imponerande! Nästa år ska jag köra hela sista etappen!

Stort tack till alla som gjort årets Ride of Hope möjligt! Jag ser redan fram emot nästa år!