TOppen av Afrika i rullstol!
FAKTA
Vad | Bestiga Kilimanjaro |
Var | Tanzania |
När | 2016 |
Hur | Med rullstol, armcykel & kryckor samt världens bästa team! |
Kilimanjaro 2016 – drömmen från barndomen
När jag var liten berättade mina föräldrar ofta om sitt äventyr på 80-talet, när de besteg Afrikas högsta berg, Kilimanjaro. Jag minns hur jag med fascination lyssnade på deras berättelser och såg diabilderna – men också hur jag fick en klump i magen. Jag satt i rullstol och trodde aldrig att jag själv skulle kunna stå där uppe.
Många år senare, när jag själv blivit äventyrare, växte tanken fram: Kanske kan även jag bestiga Kilimanjaro – precis som mamma och pappa gjorde för 30 år sedan?
Vi skapade ett projekt där 27 personer, utvalda från över hundra ansökningar, bildade ett team. Vårt gemensamma mål: att bestiga Kilimanjaro och samtidigt samla in pengar till Barncancerfonden.
Vägen upp
I början av januari reste vi till Tanzania. Bestigningen tog oss genom flera olika klimatzoner: från tät djungel till ökenliknande landskap, vidare till karg stenöken och slutligen glaciären på toppen. Jag tog mig fram på kryckor och i min terränggående armcykel.
Våra guider upprepade hela tiden orden “Pole Pole” – långsamt, långsamt. På berget gäller det att hushålla med krafterna, annars straffar den tunna luften dig direkt.
På dag fyra, när vi gick från 3700 till 4700 meter, började allvaret. Min vän Peter, vanligtvis stark som en björn, blev plötsligt riktigt dålig. Han hade hostat hela natten och var helt utmattad. När jag väckte honom senare på natten svarade han osammanhängande och kunde inte ens räkna ut 2+2.
Guiderna konstaterade snabbt att han fått både hjärn- och lungödem. De lade honom på en “bergsambulans” – en bår med ett hjul – och sprang nedför berget i full fart. Det var livsfara.
Vi andra satt kvar, skärrade och oroliga. Skulle Peter klara sig? Efter några timmar fick vi besked: han levde, var medtagen men kunde kommunicera. En enorm lättnad.
Lärdomen
Den händelsen gav mig en stark insikt: var går egentligen gränsen för hur hårt vi kan pressa oss? Det är en fråga jag ofta tar upp när jag föreläser om motivation, självinsikt och balans mellan mod och klokhet.
Toppen – och drömmen förverkligad
Två dagar senare stod vi på Uhuru Peak, 5895 meter över havet. Känslan att stå på samma plats som mina föräldrar gjort tre decennier tidigare var obeskrivlig.
Tillsammans som team lyckades vi dessutom samla in över 1 miljon kronor till Barncancerfonden. Ett äventyr fyllt av lärdomar, starka känslor och minnen för livet.