Armcykel på vätternrundan 

Vätternrundan 2014 – när pedalen gick av

Efter att ha cyklat till Paris med Team Rynkeby sommaren 2014 var jag fylld av energi och redo för nästa utmaning: att köra Vätternrundan med armcykel. Det var dessutom en del i min satsning på att klara hela En Svensk Klassiker under 24 timmar – så här gällde det att cykla riktigt snabbt.

Jag satte ihop ett superteam av vänner som jag visste skulle kunna stötta mig runt den 30 mil långa banan. Vi tränade hårt tillsammans och kände oss redo när startskottet gick.

Loppet flöt på bra fram till ungefär halvvägs. I en uppförsbacke hände det som absolut inte fick hända – min handpedal gick av. Jag svor högt. Nu är det kört, tänkte jag. Hur skulle jag klara resten med bara en pedal?

Men mitt team gav inte upp. Min vän John lyckades snabbt få bort resterna av den trasiga pedalen. Sen tog min pappa ett beslut som räddade loppet – han skruvade helt enkelt loss en av sina egna pedaler och gav den till mig. Jag fick fortsätta hålla i en vanlig cykelpedal resten av vägen.

Vi kramade om pappa och trodde att det skulle ta timmar innan vi såg honom igen. Men vi underskattade honom rejält. Några mil senare dök han upp bakom oss – efter att ha fått låna en ny pedal från några vänliga människor i en trädgård längs banan.

Efter 30 mil cyklade vi tillsammans in i Motala på tiden 10 timmar och 30 minuter. Trots haveriet klarade vi målet – tack vare kreativitet, envishet och ett grymt team. För med rätt människor vid sin sida går det mesta att lösa.