I tisdags tävlade jag på för-tävlingar på OS-stadion i London. Känslan att komma in på den enorma stadion var verkligen häftig.
Dock var det strul – mycket strul.
Dagen började med att jag och min lagkamrat Andrej hoppade på vår buss-transport till arenan från hotellet. Vi kom till arenainfarten och där tog det stopp. Det visade sig att vår chaufför hade glömt sin ackreditering och vakterna ville inte släppa igenom honom (även att han hade hela bussen full med idrottare). Efter drygt 20-min tjafsande med vakter kom vi till slut in till arenan. Väl där skulle jag och Andrej hämta våra ackrediteringar som det blivit något strul med. Detta var lättare sagt än gjort då ingen av funktionärerna på plats riktigt verkade veta var vi skulle få tag på dessa. Efter två timmars strul och mycket frustration senare fick vi till slut tag på ackrediteringarna. Vi var båda rejält irriterade över att inte få den tävlingsuppladdning som vi hade hoppats på.
När vi fick höra historian om våra övriga lagmedlemmars bussresa kände vi dock att vår dag varit helt okej. Busschauffören som de andra hade hittade inte till arenan vilket medförde att den annars 45-minuters bussresan tog 2 timmar. Detta bidrog i sin tur till att alla blev superstressade till sina tävlingar och inte hann värma upp. Mindre bra.
Känns som denna för-tävling var välbehövlig för arrangörerna för att utarbeta bra fungerande rutiner till när spelen börjar.
Väl inne på arenan för att tävla gick mitt lopp inget vidare. Jag slutade på en fjärde plats på en dålig tid för vilket jag tänker lägga skulden på min onda höft. Nu är jag hemma igen och jagar operationstid för fullt för att få den fixad.
Trevlig helg!
Aron
Vi for runt OS-arenan och försökte få koll på var vi kunde hämta våra ackrediteringar för att få tävla…
Full fart i loppet:
